Så har USA fått en ny president, Donald Trump. Många undrar säkert hur en så pass omogen själ har kunnat uppnå den positionen. I ett kortare tidsperspektiv kanske det finns grund för en viss oro – vad kommer nu att hända på världs scenen?  Men precis som hans betydligt mognare och mänskligare föregångare Obama inte fick igenom hela sin politik på grund av den amerikanska Senaten, kommer också Trump att bli korrigerad och måste rätta sig efter majoriteten. Och det kanske vi ska vara glada för, när det gäller Trump.

I den här bloggen är det inte politik som intresserar, däremot insikten och påminnelsen om att allt det vi ser på världs scenen också är en spegling eller reflektion av oss själva (mer eller mindre). Som mänsklighet har vi  inte kommit längre i vår utveckling än att vi på den politiska arenan kan få möta både fientlighet och humanism, både trångsynthet och vidsynthet. Precis som vi själva har två grundsidor i psyket – en mer vis, trygg och human sida, samt en mer otrygg, rädd och försvarsinriktad sida – får vi också möta det utanför oss, både i vardagen och i den stora omvärlden.

Jag läste nyligen en historia på facebook. Det var om en Indian som berättade för sitt barnbarn om hur vi människor har två ”vargar” inom oss – en ”ond” och en ”god”. När barnbarnet frågade – ”vem vinner då?”, svarade Indianen – ”den varg vi matar!” Med andra ord, ger vi den ”goda” (kloka, trygga, medkännande) vargen näring, kommer den också att växa och bli större än den andra vargen. Den ”onda” ( rädda, otrygga, aggressiva) vargen fortsätter vi att mata om vi gång på gång måste försvara oss, döma och skylla på andra och är ovilliga att ”se” om vi behöver förändra oss själva.

En viktig poäng i detta sammanhang är att förstå att vi i vår sanna, högre natur, inte ÄR  någon av dessa ”vargar”. Däremot HAR  vi dom båda inom oss just nu i vår utveckling – på väg mot ett nytt tillvaroplan där vi alla kommer att bli mer medvetna och ”mänskliga” i våra psyken. Det är just genom den självdistansen det också blir möjligt att förstå sig själv och andra på ett djupare plan. Det vill säga vi måste våga titta djupare in i den ”onda” vargens psyke – också i oss själva! När vi gör det kommer vi att upptäcka att det vi betecknar som ondska eller destruktivitet har sin rot i känslan av separation och rädsla. Till exempel rädsla för – att inte ”vara någon”, bli bortvald, inte bli sedd, inte få sina behov tillgodosedda, att dö.. Man kan säga att alla våra egocentriska drag har sitt ursprung här – i kampen för att överleva och finnas till. Även en människas otrygga och bräckliga självkänsla, har sin klangbotten här. Det vill säga en svag självkänsla som hela tiden måste upprätthållas genom att – vinna över andra, tala nedlåtande, kritisera andra men aldrig sig själv. Man vågar inte ta ansvar för sina egna tillkortakommanden fullt ut, eftersom det hotar hela ens existens pågrund av den bräckliga självbilden och personidentiteten. Inom Psykiatrin och Psykologin har man också ett särskilt begrepp: narcissistisk personlighetsstörning för människor som har en stark sådan läggning. Enligt vissa experters utlåtande inför presidentvalet menade man att Donald Trump led av denna störning.

Den andra ”goda” vargen inom oss har däremot sin rot i den motsatta grundkänslan – Tillit, som i sin tur öppnar upp för känslan av enhet. Att den känslan verkligen kan näras, och har gjort det under en lång tid i vår utveckling, visar också vår biologi. Jag tänker särskilt på beröringshormonet oxytocin som både människor och djur har tillgång till. Det är det hormon som bland annat får oss människor och djur att värna om våra avkommor/barn. Samma hormon utsöndras också när vi känner vänskap, berör varandra och bygger känslomässiga band – såväl med familjemedlemmar, partners, vänner, och även till våra husdjur. Inte för inte har man kallat oxytocin för ”kärlekens hormon”. Det finns även forskning som pekar på att hormonet kan frisättas direkt från hjärtat, som vi oftast ser som vårt känslomässiga centrum i kroppen. Tacksamhet är till exempel en känsla som väcker hjärtat att frisätta oxytocin. En annan effekt är känslan av trygghet och lugn o ro i själen.

Jag är säker på att Donald Trump i sina mer lugna och avslappnade stunder med exempelvis sin familj eller ett husdjur (om han har något) också upplever något av sin ”goda” mänskliga sida. Annat är det när han eller du och jag upplever stress. Då ökar istället halten av stresshormoner i kroppen, och vi blir mer spända och ”på vår vakt”. Nu har alltså den rädda vargen vaknat till liv.

Så länge vi är omedvetna om vår högre eviga identitet och den nämnda inre psykologin (spänningen mellan våra två vargar), kan vi varken få en bättre vardag eller en bättre världsordning. Det bästa vi kan göra, som jag ser det, är att arbeta med oss själva på två vis. Dels psykologiskt, och dels meditativt (genom centrerad närvaro). Det psykologiska arbetet handlar om – att våga ”se”, acceptera, och till och med kunna omfamna den rädda vargen, när den ger sig tillkänna. Det innebär i praktiken: gå inte igång eller ge igen, var centrerad i kroppen och försök vara mera av en ”betraktare” än en ”aktör”. Med andra ord, vänta in, stå kvar och var närvarande tills känslorna lugnat ner sig. För det gör dom förr eller senare. Den handlingen och hållningen innebär att vi samtidigt matar den ”goda” vargen inom oss. Det om något kommer att avväpna och göra våra ”onda” eller rädda vargar alltmer tandlösa och ofarliga. Självklart är det inte lätt alla gånger, men det vi tränar på blir vi också bättre på!

Det andra arbetet, som egentligen inte handlar om att ”göra” något, utan snarare att bara ”vara”, det vill säga att stanna upp ibland och vara totalt närvarande i nuet. Det hjälper oss att förflytta uppmärksamheten till vår sanna, stabila, natur – vårt Jag-centrum. På så vis skiftar vi om och blir mer ”observatörer” till allt som sker på livets scen, och får därigenom mer distans och perspektiv på oss själva som personer eller de ”skådespelare” som vi också är. Det är så värdefullt, och ger oss både inre frid och vila, och även påfyllning av livskraft. Andra former av centrerad uppmärksamhet, exempel – Yoga, Qigong eller inre bön, ger oss också livskraft och inre balans. Allt som stabiliserar, och ger ett mer sant perspektiv på oss själva och livet, är både värdefullt och helt nödvändigt för vår mänskliga utveckling och vår högre medvetenhet.

(föregående blogginlägg behandlar också vår högre eviga natur, och vår utveckling som personer)

Per-Anders

 

2 thoughts on “Våra två ”inre vargar”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *